Riksbanken: Sårbarhet minskar men inkludering krävs i betalningssystemet

Riksbankens Betalningsrapport 2026, publicerad under våren 2026, visar en komplext bild av det svenska betalningssystemet. Årets rapport indikerar att den övergripande sårbarheten minskar samtidigt som nya utmaningar med inkludering i betalmarknaden uppmärksammas. Detta är den första rapporten som publiceras på våren istället för i slutet av året, vilket markerar ett nytt för Riksbanken.

Systemets sårbarhet

En av de viktigaste nyheterna i rapporten är att den övergripande sårbarheten i betalningssystemet minskar. Detta bekräftas av statistik som visar att betalningar i RIX-RTGS-systemet minskat med 6,9 procent från föregående år. Denna nedgång kan tolkas på flera sätt – antingen som en minskad stortransaktionsvolym eller som en förskjutning mot andra betalningskanaler.

Rapporten täcker perioden 2018-2024 och ger en detaljerad analys av olika betalningsinstrument. Statistiken, som finns tillgänglig som PDF (1,9 MB) och sifferunderlag (xlsx), visar hur betalningsmarknaden utvecklats över tid. Den officiella statistiken från Riksbanken ger en solid grund för analys av trender och mönster i svenskt betalningsliv.

Inkludering som nyckelutmaning

Medan den övergripande sårbarheten minskar, lyfter rapporten fram inkludering som en central utmaning för det svenska betalningssystemet. Riksbanken efterlyser aktiva åtgärder för att säkerställa att alla delar av befolkningen har tillgång till och kan använda moderna betalningssystem.

Detta fokus på inkludering är ett viktigt steg i utvecklingen av det svenska betalningssystemet. Rapporten indikerar att det finns grupper som fortfarande står utanför den digitala betalningsinfrastrukturen, och att detta behöver adresseras genom medvetna politiska beslut och branschinitiativ.

Kontantuttagens förändring

En intressant detalj i rapporten är utvecklingen av kontantuttag via automater. År 2024 genomfördes 46 miljoner kontantuttag, vilket är en minskning med 50 procent jämfört med 2018 då antalet uppgick till 91 miljoner. Denna trend är i linje med den generella digitaliseringen av betalningar men också en indikation på att kontanter fortfarande spelar en roll i samhället.

Transaktionsvärdet för kontantuttag uppgick 2024 till 66 miljarder kronor, en minskning från 108 miljarder kronor 2018. Denna siffra belyser de transaktioner där kontanter fortfarande är dominerande trots den ökande digitaliseringen.

Inlösen av ogiltiga sedlar

Rapporten visar att andelen inlösta ogiltiga sedlar förblir hög. Under 2024 beviljades 98,5 procent av alla ansökningar om inlösning av ogiltiga sedlar. Denna hög procentsats indikerar en hög tillit till det svenska sedelssystemet och en effektiv hantering av ogiltiga sedlar.

Vad betyder det här för svenska aktörer?

Den minskade sårbarheten i betalningssystemet är en positiv signal för alla aktörer som är beroende av stabila och säkra betalningsinfrastrukturer. RIX-RTGS-systemets minskning i volym kan tyda på en normalisering efter pandemin eller en effektivare användning av systemet.

Fokus på inkludering ställer nya krav på såväl finansiella institut som fintech-bolag. Förväntas är att vi ser nya initiativ som syftar till att öka finansiell inkludering, särskilt för grupper som i dag har begränsad tillgång till digitala betaltjänster.

Riksbankens rapport ger också en bild av kontinuiteten i det svenska betalningssystemet. Trots snabba tekniska förändringar och nya betalningslösningar, kvarstår grundläggande principer för stabilitet och säkerhet.

Regerings och myndighetsperspektiv

Från ett samhällsperspektiv stärker rapporten behovet av en balanserad syn på betalningssystemet. Å ena sidan behöver vi stödja innovation och effektivisering, å andra sidan säkerställa att ingen lämnas utanför. Detta kräver både tekniska lösningar och politiska beslut.

Riksbankens vinteromställning att publicera rapporten på våren istället för i slutet av året tyder på ett ökad fokus på aktuell och relevant information. Detta är en positiv utveckling för alla som följer svensk betalningspolitik.

Slutsats

Riksbankens Betalningsrapport 2026 presenterar en balanserad bild av det svenska betalningssystemet. Den minskade sårbarheten är välkommen men samtidigt pekar rapporten på att inkludering måste bli en prioritet för framtiden.

Utvecklingen med minskade kontantuttag och höga andelar inlösta sedlar visar på en kontinuitet i trots snabba tekniska förändringar. Det finns skäl att vara optimistisk om systemets stabilitet, men samtidigt krävs medvetna insatser för att säkerställa att alla kan delta i det digitala betalningssamhället.

Rapporten ger en solid grund för diskussioner om framtiden för svensk betalningsinfrastruktur och lyfter fram viktiga frågor som behöver adresseras i närtid. För de flesta aktörer är det en positiv signal att den övergripande sårbarheten minskar, men det är viktigt att inte förlora fokus på de utmaningar som kvarstår.