Analys
digital motståndskraftDORAFinansinspektionenIT-säkerhetbetalningsinfrastrukturcybersäkerhetfinansiell stabilitet

2026-07-14-fi-digital-motstandskraft-varning

8 min

Finansinspektionens stabilitetsrapport 2026:1 avslöjar att svenska finansiella företag halkar efter efter DORA-regleringen. Sårbarheter i betalningsinfrastrukturen riskerar finansiell stabilitet.

FI varnar: Företagen klarar inte kraven på digital motståndskraft

Finansinspektionens senaste stabilitetsrapport 2026:1 sänder en tydlig varning till den svenska finanssektorn: många finansiella företag saknar den digitala motståndskraft som krävs för att möga EU:s DORA-förordning och säkra den finansiella stabiliteten. Läsningen: när nästa IT-kris slår till, är betalningssystemen inte beredda.

DORA-förordningen i fullt utförande

EU:s Digital Operational Resilience Act (DORA) gäller fullt ut sedan januari 2025 och ställer omfattande krav på finansiella instituts förmåga att hantera IT-risker, genomföra regelbundna tester och upprätthålla robusta krisplaner. Finansinspektionen har kartlagt 50 finansiella företag för att bedöma efterlevnadsgraden.

Resultaten är oroande: trots att DORA-kraven varit kända i flera år uppvisar många företag betydande brister i sin beredskap. Detta särskilt gäller företag med komplexa it-miljöer där flera system är sammankopplade.

Kritiska sårbarheter i betalningsinfrastrukturen

FI:s granskning har identifierat flera kritiska luckor som direkt påverkar betalningssystemens säkerhet och tillförlitlighet:

  • Måttlig testkapacitet: Endast 35% av företagen genomför regelbundna penetrationstester av sina system

  • Brister i krisberedskap: 42% saknar heltäckande kontinuitetsplaner för IT-incidenter

  • Svag övervakning: 28% har otillräckliga system för att upptäcka och rapportera IT-incidenter

  • Avtalsproblem: 65% har otillräckliga krav på leverantörers IT-säkerhet i sina avtal

Dessa brister skapar en sårbar infrastruktur där en enda allvarlig IT-incident kan lamslå hela delar av betalningssystemet, med risk för systemkollaps och finansiella förluster.

Systemriskerna är verkliga

Finansinspektionen pekar specifikt på risker kopplade till:

  • Koncentrerad beroendestruktur: Många företag förlitar sig på samma it-leverantörer och plattformar

  • Uppdateringsbrister: Föråldrade system som inte längre får säkerhetsuppdateringar

  • Svagt IT-personal: Brist på kompetens för att hantera moderna IT-hot

  • Dataintegrationsproblem: Komplexa systemintegrationer som gör det svårt att snabbt isolera problem

"Vi ser en trend där företagen satsar på nya funktioner men underskattar den underliggande IT-säkerheten", säger FI-generalen Erik Thedéen. "När en allvarlig incident inträffar kommer det att vara för sent att bygga den motståndskraft som krävs."

Konsekvenser för betalningsmarknaden

De upptäckta sårbarheterna har direkt påverkan på den svenska betalningsmarknadens stabilitet:

  • Systemrisker: En incident hos en stor aktör kan lamslå hela betalningsflödet

  • Operativa störningar: Långsamma återställningsprocesser leder till betalningsförseningar

  • Förtroendepåverkan: Regelbromna incidenter skadar förtroendet för hela systemet

  • Ekonomiska kostnader: Systemstörningar kan uppgå till miljardbelopp i förlorad transaktionsvolym

FI:s krav på förbättringar

Finansinspektionen har krävt omedelbara åtgärder från de mest sårbara företagen:

  • Upprätta kompletta IT-incidenthanteringsplaner senast september 2026
  • Öka frekvensen på penetrationstester till minst halvårsbasis
  • Implementera realtidsövervakning av IT-systemen
  • Bygga redundans i kritiska systemkomponenter
  • Skapa tydliga rutiner för kommunikation vid incidenter

"Vi vill få utökad möjlighet att ställa krav på företag för att samhällsviktiga tjänster ska fungera i kris", säger Thedéen. "Det räcker inte med att företagen själva bedömer sina risker - vi behöver stärkt tillsyn för att garantera systemens motståndskraft."

Beredskapen inför framtiden

Utvecklingen inom IT-säkerhet går snabbt framåt, med nya hot som kvantdatorer, AI-drivna cyberattacker och ökad komplexitet i systemintegrationer. FI:s rapport betonar behovet av kontinuerlig anpassning och förbättrad säkerhetskultur i finanssektorn.

Samtidigt växer beroendet av digitala betalningar, vilket gör sårbarheterna mer allvarliga. En framtid där merparten av betalningarna sker digitalt kräver proportionerligt starkare säkerhetsåtgärder.

Slutsats: En nödvändig ökning av säkerhetsnivån

Finansinspektionens varning är tydlig: den svenska finanssektorn måste ta IT-säkerhet på allvar och investera i den digitala motståndskraft som krävs för att möga DORA-förordningen och säkra den finansiella stabiliteten. Efterlevnad är inte bara en regelkrav utan en nödvändighet för att undvika katastrofala systemkollaps.

Frågan är inte om en allvarlig IT-incident kommer att inträffa, utan när. Då måste systemen vara redo att hantrycka utan att betalningsmarknaden kollapsar.

Som FI skriver: "Den digitala motståndskraften är inte en kostnad, utan en investering i systemens överlevnad."

Relaterade artiklar

analys
5 min

2026-07-05-dora-forsta-aret-fi-varnar-efterlevnad

EU:s tillsynsmyndigheter publicerar första DORA-rapporten: 3 383 allvarliga IKT-incidenter i finanssektorn. Samtidigt varnar Finansinspektionen för att svenska företag riskerar att inte nå regelkraven.

Läs analysen
DORAIKT-incidentercybersäkerhetFinansinspektionenEBAfinansiell stabilitetbetalningsberedskap
analys
7 min

eba-forsta-dora-rapport-fi-varnar

EBA publicerar sin första DORA-årsrapport: 3 383 allvarliga IKT-incidenter i EU:s finanssektor. Samtidigt varnar FI i stabilitetsrapport 2026:1 att svenska företag riskerar att inte nå regelkraven.

Läs analysen
DORAEBAFIFinansinspektionenoperativa motståndskraftIKT-incidentercybersäkerhetbetalningarbanker Sverige
analys
6 min

dora-den-digitale-operativa-resiliensen

EU:s DORA-förordning revolutionerar hur finanssektorn hanterar digital risk och operativ resiliens. Här är vad svenska banker och finansiella institut behöver veta.

Läs analysen
DORAdigital resilienscybersäkerhetfinansiell stabilitetPwCsvensk banksektor