I en paradoxal utveckling har svenska banker de senaste dagarna höjt sina bolåneräntor, trots att Riksbanken på sin penningpolitiska möte den 20 juli signalerade att styrräntan sänks redan i augusti.

Landshypotek var först ut med att höja sina bolåneräntor, enligt uppgifter till Realtid. Snabbt följde Swedbank, Nordea och Danske Bank med samma beslut. Senare anslöt sig även SBAB, SEB och Skandia till räntehöjningarna.

Bankernas motivering till de ökade räntorna är ökade upplåningskostnader och ett osäkert omvärldsläge. Förklaringen är att bankernas egna finansieringskostnader har stigit, vilket de försöker vidarebefordra till låntagarna.

Marknadsräntorna pekar dock åt motsatt håll. Riksbankens signal om sänkningar har redan påverkat den korta räntan, medan bankernas utlåningsräntor fortsätter stiga.

Marknadsanalytiker på Placeras

En intressant detalj är att alla banker höjer räntorna i samförstånd. Detta har gett upphov till frågor om konkurrensbegränsande samarbete, även om bankerna hävdar att det handlar om oberoende beslut baserade på respektive banks finansieringsläge.

För konsumenterna innebär det att räntan på bolån fortsätter att öga, trots att Riksbankens räntebana pekar nedåt. Detta skapar osäkerhet för hushåll som planerar att ta bolån eller har rörlig ränta.

PayPro-perspektiv: Räntehöjningarna påverkar svenskarnas betalningsbeteende. Dyrare bolån leder till minskad diskretionär köpkraft, vilket i sin tur kan minska antalet kortbetalningar för nöjesinköp och andra icke-nödvändiga utgifter.

Bankernas marginaler på bolån har varit goda under längre tid, vilket ger utrymme för räntehöjningar. Samtidigt är frågan hur länge bankerna kan fortsätta höja räntorna när Riksbanken aktivt signalerar motsatt riktning.

Källa: Realtid — Bankerna struntar i Riksbankens räntehöjning