Krisstöd snedvrider inflationen — Riksbanken inför räntebeslut i morgon

Halverad matmoms och sänkt bränsleskatt gör att SCB:s inflationsdata inte speglar den verkliga prisutvecklingen. Riksbanken tvingas justera siffrorna inför onsdagens räntebeslut — samtidigt som ett fredsavtal mellan USA och Iran kan förändra spelplanen helt.

Varför inflationssiffrorna inte stämmer

Regeringens krisstödspaket — halverad matmoms från 12 till 6 procent och sänkt bränsleskatt — drev ner KPIF-inflationen från 0,8 procent i april tillformellt 1,5 procent i maj. Men siffran säger mer om skattepolitik än om prisutveckling, skriver Dagens Nyheter.

Problemet för Riksbanken är konkret: mat och bränsle utgör en betydande andel av konsumenternas varukorg. När momsen halveras, syns det som lägre inflation i statistiken — men det är inte en prisfall som beror på marknadens krafter. Riksbankens direktion behöver justera för effekten av krisstödet för att fatta rätt penningpolitiskt beslut (DN, 15 juni 2026).

KPIF utan energipriser — det mått Riksbanken tittar närmast på — ger en renare bild av den underliggande inflationen. Den har under längre tid legat nära 2-procentsmålet, vilket argumenterar för oförändrad ränta. Men energipriserna och Hormuz-frågan gör prognoserna osäkra.

Fredsavtalet kan sänka ränteriskerna

Igår meddelade USA och Iran att de kommit överens om ett fredsavtal. Hormuzsundet — en av världens viktigaste oljetransitrutter — ska öppnas igen. Börsen reagerade med uppåtgående rörelser, och SEB:s senior ekonom Robert Bergqvist bedömer att ränteriskerna går ner.

— Möjligtvis kan bolåneräntorna falla något nu. Det är positivt för oss bolånetagare, säger Bergqvist till SVT (15 juni 2026).

Oljepriset förväntas falla ytterligare, men råvaruanalytikern Christian Kopfer varnar för fördröjningar. Det dröjer månader innan lägre transport- och drivmedelskostnader syns i butikshyllorna, och lagren behöver byggas upp — något som kan dra ut på sig till in på 2027.

Vad väntar på onsdag

Riksbankens räntebeslut den 17 juni får landa i ett unikt läge:

• Krisstödet döljer den verkliga inflationen — Riksbanken måste justera bort skatteeffekterna för att se den underliggande prisutvecklingen.
• Fredsavtalet minskar oljerisken — men effekten på inflationen dröjer. Hormuzsundets öppnande tar tid att påverka oljemarknaden i praktiken.
• ECB höjde till 2,25 procent den 11 juni — första höjningen sedan 2023. Om ECB fortsätter höja riskerar kronpress, vilket i sig driver importinflation.
• Konsumtionen ökar — detaljhandeln upp 4,7 procent i april jämfört med 2025. Hushållen beter sig mer optimistiskt än sentimentet (Konjunkturinstitutet, 2026).

Marknaden prissätter i huvudsak oförändrad styrränta på 1,75 procent. Men räntebanan — signalen om framtida ränterörelser — kan bli det verkligt intressanta beskedet. Kommer Riksbanken peka uppåt i takt med ECB, eller hålla stånd medan krisstödet fortätter dämpa inflationsutvecklingen?

PayPro bevakar räntebeslutet live onsdagen den 17 juni.

Källor: SCB (KPIF maj 2026), Dagens Nyheter (15 juni 2026), SVT Nyheter (15 juni 2026), SEB (Robert Bergqvist, 15 juni 2026), Konjunkturinstitutet (2026), Riksbanken.