dora-forordningen-nya-krav-pa-finanssektorns-ikt-riskhantering

5 min

--- title: "DORA-förordningen — nya krav på finanssektorns IKT-riskhantering gäller sedan januari 2025" author: PayPro Redaktör published: 2026-05-11 reading_time: 5 minuter keywords: ["DORA", "Finansinspektionen", "IT-säkerhet", "riskhantering", "Swish", "Klarna"] ---

DORA-förordningen — nya krav på finanssektorns IKT-riskhantering gäller sedan januari 2025

DORA-förordningen (Digital Operational Resilience Act) har varit fullt implementerad i den svenska finanssektorn sedan januari 2025. Denna EU-förordning ställer betydligt högre krav på IT-säkerhet och riskhantering för alla företag som står under Finansinspektionens (FI) tillsyn.

Vad är DORA?

DORA, eller Digital Operational Resilience Act, är en EU-förordning (EU) 2022/2554 som trädde i kraft den 28 januari 2023 och som har varit fullt implementerad i medlemsstaterna sedan januari 2025.

Förordningen riktar sig till de flesta företag under Finansinspektionens tillsyn, inklusive:

  • Banker och kreditinstitut
  • Investmentsförvaltare
  • Försäkringsbolag
  • Pensionsinstitut
  • Finansieringsbolag
  • Betalningsinstitut och e-plånboksutgivare
  • Kryptovalutaleverantörer

Fokusområden för DORA

Förordningen fokuserar på fyra huvudsakliga områden:

  1. IKT-riskhantering: Systematisk identifiering, bedömning och hantering av IT-relaterade risker
  2. IKT-incidentrapportering Obligatorisk rapportering av IT-incidenter till nationella tillsynsmyndigheter
  3. Digital motståndskraftstestning Krav på regelbundna tester för att verifiera motståndskraft
  4. Tredjepartsriskhantering Särskilda krav på hantering av risker från externa leverantörer

Relevans för den svenska betalningsbranschen

DORA är direkt relevant för alla aktörer i den svenska betalningssektorn. Betalningsföretag som Swish, Klarna, Trustly, Zimpler, Bankgirot och alla andra licensierade betalningsinstitut omfattas av förordningens krav.

Påverkan på betalningsföretag

För betalningsföretagen innebär DORA flera betydande förändringar:

  • Operativa kostnader: Ökade kostnader för IT-säkerhet och compliance
  • Kontrakt med tech-leverantörer: Strikta krav på säkerhet och transparens i externa leverantörskontrakt
  • Incidenthantering: Ny krav på rapportering och hantering av IT-incidenter
  • Testning och validering: Regelbundna tester av betalningssystemens motståndskraft

Specifika krav för betalningsinstitut

Betalningsinstitut har särskilt ansvar inom DORA-ramverket:

  1. Systematisk riskhantering: Dokumenterad process för identifiering och hantering av IT-risker
  2. Incidentberedskap: Planer för hantering av störningar och attacker
  3. Leverantörsövervakning Regelbunden utvärdering av tech-leverantörers säkerhetsnivå
  4. Rapportering till FI: Rapportering av incidenter inom specificerade tidsramar

Implementationsstatus i Sverige

Finansinspektionens arbete

Finansinspektionen har utfört granskningar av hur svenska finansaktörer implementerat DORA. Myndigheten har särskilt bevakat:

  • Betalningsföretagens tekniska infrastruktur
  • Externa leverantörers säkerhetscertifieringar
  • Incidentrapporteringssystem
  • Riskhanteringsprocesser

Betalningssektorns anpassning

Svenska betalningsföretag har genomgått betydande anpassningar för att uppfylla DORA-kraven:

  • Swish: Investeringar i system för övervakning och rapportering av incidenter
  • Klarna: Uppdatering av interna säkerhetspolicyer och processer
  • Trustly: Implementering av strängare krav på tech-leverantörer
  • Bankgirot: Uppdatering av betalningssystem motståndskraft

Framtida utmaningar och möjligheter

Framtida utmaningar

DORA ställer höga krav på betalningsföretag och skapar flera utmaningar:

  • Kostnader: Ökade investeringar i IT-säkerhet och compliance
  • Komplexitet: Kravet på dokumentation och rapportering är omfattande
  • Konsekvenser Strikta krav på hantering av incidenter kan leda till större ingrepp från FI

Möjligheter för innovation

Trots utmaningar skapar DORA också möjligheter:

  • Innovationsstöd: Stöd från EU för utveckling av säkerhetslösningar
  • Standardisering: Gemensamma standarder för säkerhet i branschen
  • Förtroende: Ökad tillit från kunder genom bättre säkerhetsnivåer

Kommande utveckling

För DORA innebär närmaste tiden flera viktiga steg:

  • Uppföljande: FI fortsätter med uppföljande granskningar
  • Sanktioner: Möjlighet till sanktioner vid brister i implementation
  • Uppdateringar Tekniska standarder och riktlinjer kommer att uppdateras

Nästa steg för betalningsföretag

För betalningsföretag som vill fortsätta verksamhet inom EU är det viktigt att:

  • Övervaka: Hålla sig uppdaterade med ändringar i kraven
  • Samarbeta: Samarbeta med tech-leverantörer för att möta kraven
  • Rapportera: Rapportera eventuella problem eller fördröjningar i implementationen

Slutsats

DORA-förordningen markerar en ny era för IT-säkerhet i finanssektorn. För den svenska betalningsbranschen innebär det både utmaningar och möjligheter. Genom att proaktivt hantera de nya kraven kan betalningsföretag inte bara uppfylla lagkrav utan också stärka sin position i den europeiska marknaden.

Riksbankens senaste räntebeslut och den låga inflationen kan påverka hur företagen prioriterar sina investeringar i IT-säkerhet, men DORA:s krav är långsiktiga och oberoende av konjunkturläget.

Källor

  • Finansinspektionen (fi.se), DORA-information
  • EUR-Lex, Regulation (EU) 2022/2554
  • Europeiska kommissionen, Digital Operational Resilience Act
  • Sveriges Riksbank, pressmeddelande 2026-05-07
  • Statistiska centralbyrån (SCB), inflationssiffror 2026

Relaterade artiklar