Varför AMLA skapades

Bakgrunden till AMLA är de uppmärksammade penningtvättsskandalerna i Swedbank och Danske Banks baltiska verksamheter, där miljardbelopp misstänks ha tvättats genom det europeiska banksystemet. Fallen visade hur skillnader i nationell tillsyn kunde utnyttjas — och drev på kravet om en gemensam EU-myndighet.

En gemensam tillsynsmyndighet

AMLA (Anti-Money Laundering Authority) ska ha ett övergripande ansvar för penningtvättstillsyn i medlemsländerna. Myndigheten togs i drift sommaren 2025 och har sedan dess byggts ut stegvis.

Halszka Onoszko, avdelningschef för penningtvättstillsyn på Finansinspektionen, beskriver etableringen som en positiv förändring:

Ett av syftena med etableringen av AMLA är att stärka harmoniseringen inom EU. Gemensamma regler och metoder för tillsyn ska bidra till mer enhetliga bedömningar i Europa.

Halszka Onoszko, avdelningschef för penningtvättstillsyn, Finansinspektionen

I praktiken innebär det att banker i olika EU-länder i större utsträckning ska göra liknande riskbedömningar av sina kunder.

Nya krav från 2027

Nästa stora steg kommer 2027 när den nya penningtvättsförordningen börjar gälla. Då får AMLA ansvar för att ta fram tekniska standarder som styr hur banker ska arbeta med kundkännedom, riskbedömningar och transaktionsövervakning.

Enligt Onoszko kommer de nya standarderna att ge mindre utrymme för bankerna att göra egna tolkningar — något som både kan underlätta och försvåra beroende på bankernas storlek och systemstöd.

FI behåller tillsynen — men arbetet förändras

Trots AMLA:s ökade roll kommer Finansinspektionen även framöver att ansvara för tillsynen av de flesta svenska banker. Skillnaden är att tillsynen ska bedrivas mer enhetligt i hela EU, och FI anpassar därför successivt sina metoder till AMLA:s ramverk.

Finansinspektionen finns redan idag representerat på olika nivåer i AMLA. Det kommer vi att fortsätta med.

Halszka Onoszko, Finansinspektionen

Kopplingen till kontostängningarna

Under 2024 nekades eller stängdes omkring 54 000 bankkonton i Sverige — en siffra som FI nu granskar (se PayPro: "FI granskar bankerna — 54 000 konton stängdes på ett år"). Under 2025 ökade andelen företag som fått ett konto stängt eller nekats till 17 %, en ökning med 5 procentenheter från året innan (källa: Dagens Industri / SWIFT-rapport).

En återkommande fråga i debatten är om skärpta regler riskerar att göra det svårare för vissa grupper att få tillgång till betalkonton. Att få sitt konto stängt kan få långtgående konsekvenser — utan betalkonto blir det svårt att ta emot lön, betala räkningar eller använda många samhällstjänster.

Det är viktigt att åtgärder mot penningtvätt tillämpas riskbaserat och proportionerligt. Regelverket slår fast både kraven på riskhantering och rätten till grundläggande betaltjänster.

Halszka Onoszko, Finansinspektionen

Banker ska inte utestänga kunder slentrianmässigt, utan göra individuella och proportionerliga bedömningar i enlighet med gällande lagstiftning.

Halszka Onoszko, Finansinspektionen

En högre lägstanivå

Onoszko ser AMLA som en långsiktig stärkning av hela systemet:

Genom tydligare krav på företagen, en högre lägstanivå på penningtvättstillsynen i Europa och samordning med finansunderrättelseenheterna kommer AMLA bidra till att motverka penningtvätt och samtidigt stärka förtroendet för det finansiella systemet.

Halszka Onoszko, Finansinspektionen

Samtidigt kvarstår den centrala frågan: hur balansen ska upprätthållas mellan effektiva åtgärder mot penningtvätt och rätten till grundläggande finansiella tjänster när det nya regelverket får fullt genomslag 2027.

Artikeln bygger på rapportering från Realtid.se med citat från Finansinspektionens Halszka Onoszko. Statistik från Dagens Industri och SWIFT-rapport.