EU-domstolen kan riva upp svensk bankskatt – tiotals miljarder på spel

EU-domstolens generaladvokat vill underkänna den svenska riskskatten. Om domstolen följer linjen kan skatten rivas upp — vilket skulle innebära tiotals miljarder kronor tillbaka till bankerna och deras aktieägare. Samtidigt vill Socialdemokraterna införa en helt ny bankskatt.

Generaladvokaten går på Bankföreningens linje

Riskskatten trädde i kraft den 1 januari 2022 och inbringar cirka 6,7 miljarder kronor årligen. Den omfattar nio av landets cirka 130 kreditinstitut — och det är just selektiviteten som generaladvokaten riktar in sig på (EFN).

Bankföreningen, som driver målet, förlorade i EU-tribunalen 2024 men överklagade till EU-domstolen. I maj 2026 gick generaladvokaten helt på föreningens linje och ifrågasatte både skattens syfte och förenligheten med EU:s statsstödsregler.

70–80 procents regel

EU-domstolen följer generaladvokatens yttrande i 70–80 procent av fallen. Bankföreningens vd Hans Lindberg beskriver beskedet som "väldigt glädjande" och flaggar för att ett beslut om ogiltigförklaring kan dröja till hösten 2027, med eventuell återbetalning från 2028.

Regeringen kan införa ny skatt — men det är svårt

Mitt i valrörelsen vill Socialdemokraterna införa en ny bankskatt på räntenettot, uppskattningsvis 10 miljarder kronor årligen. Ekonomisk-politiska talespersonen Mikael Damberg menar att skatten ska pressa banker att minska skillnaden mellan in- och utlåningsräntor.

Men DI-ledaren Henrik Westman varnar för att generaladvokatens besked visar att en ny bankskatt inte kan "snickras ihop på en eftermiddag". Juridiska förarbeten måste vara gedigna — annars riskerar också en ny skatt att underkännas av EU.

Konsekvenser för hushållen

För bankernas kunder kan ett avskaffande av riskskatten innebära bättre villkor — i form av högre ränta på insättningar eller lägre ränta på lån. Men om S får igenom sin alternativa bankskatt kan effekten bli densamma som idag: kostnaden landar slutligen hos hushållen genom dyrare boende och lending.

Källor: EFN, Bankföreningen, Dagens Industri, Realtid.se