Finansinspektionen (FI) presenterar nya siffror som visar att betalningsbedrägerier fortsätter öka i Sverige. Under 2020 anmäldes totalt 56 000 fall av bedrägerier i betaltjänster, en ökning med 18% jämfört med 2024. Detta motsvarar stulna värden på 2,465 miljarder kronor från svenska konsumenter.

Stora stöldvärden trots ökad medvetenhet

De enorma stöldvärdena i betalningsbedrägerier fortsätter att plåga svenska konsumenter. Med ett genomsnittligt stöldbelopp på 43 000 kronor per fall, drabbar dessa bedrägerier särskilt förstahandsbostadsägare som ofta har större finansiella tillgångar.

Ökningen i antal bedrägerier sker trots ökad medvetenhet och bättre skyddssystem, vilket tyder på att bedragarna anpassar sig och hittar nya vägar att kringgå säkerhetsåtgärder.

Försäkringsskyddets begränsningar

Trots den enorma volymen av bedrägerier täcker försäkringsersättningar endast 41% av det totala stulna värdet. Detta innebär att konsumenter bär en allt tyngre ekonomisk risk vid betalningsbedrägerier.

Var tredje ansökan om försäkringsersättning för betalningsbedrägerier blir avvisad. Detta antyder att det finns stora utmaningar med att bevisa bedrägerier eller att försäkringsvillkoren är snäva för denna typ av brott.

Betalningsfusk med kort dominerar

Betalningsbedrägerier med kortbetalningar står för den absolut största andelen av de totala förlusterna. Med 2,105 miljarder kronor representerar kortbedrägerier över 85% av alla stölda värden i betaltjänster.

Dominansen av kortbedrägerier kan förklaras av flera faktorer: den breda användningen av kort i samhället, den relativa lättheten att komma över kortuppgifter, och utvecklingen av nya metoder som skimming och phishing som specifikt riktar sig mot kortanvändare.

Utredningsutmaningar

Systemet för att utreda betalningsbedrägerier står inför stora utmaningar. Med en avvisningsgrad på över 90% visar det att det är mycket svårt att identifiera, spåra och lagföra de som begår denna typ av brott.

Denna låg avslutningsgrad skapar en känsla oförmåga hos myndigheterna att hantera problemet, vilket i sin tur kan leda till minskat förtroende för digitala betalningssystem hos konsumenter.

Reglerluckor i A2A-betalningar

FI lyfter särskilt fram att det saknas tydliga regler för vilka som bär risken vid bedrägerier i A2A-betalningar (person-till-person) som Swish. Denna regleringssituation skapar osäkerhet för både konsumenter och företag som erbjuder tjänsterna.

Utvecklingen visar på behovet av tydligare regelverk som fördelar risken på ett rättvist sätt mellan olika parter i betalningssystemen, samt bättre verktyg för att upptäcka och förhindra bedrägerier i realtid.

Steg framåt

FI arbetar tillsammans med andra myndigheter för att hantera situationen. Samarbetet med Finansiell Straffrättsenhet och Polismyndigheten har förstärkts, men de senaste siffrorna visar att mer behöver göras.

För betalningsbranschen innebär detta en fortsatt utmaning att balansera användarvänlighet med säkerhet, samtidigt som man arbetar med att utbilda användare om riskerna och implementera mer avancerade säkerhetsåtgärder.