FI granskar bankerna – 54 000 konton stängdes på ett år

Finansinspektionen inleder en granskning av hur svenska banker hanterar sin skyldighet att erbjuda betalkonton. Under 2024 stängde eller nekade de fyra storbankerna cirka 54 000 konton – en siffra som väcker frågor om tillgången till Sveriges betalningsinfrastruktur.

Konsumenter i kläm mellan två lagkrav

Banker i Sverige är å ena sidan skyldiga att erbjuda konsumenter ett betalkonto enligt betaltjänstlagen. Å andra sidan ska de motverka att sina tjänster utnyttjas för penningtvätt eller annan brottslighet. Enligt Finansinspektionen är det den spänningen som nu leder till att allt fler konsumenter mister tillgången till grundläggande betaltjänster.

– Vi ser att konsumenter kan hamna i kläm mellan de här två skyldigheterna, säger Mithra Sundberg, avdelningschef för betaltillsyn på FI, i en intervju med Realtid.

Ett betalkonto är en grundförutsättning för att ta emot lön, betala räkningar och delta i det ekonomiska livet. Betaltjänstlagen ger konsumenter en lagstadgad rätt till betalkonto, vilket innebär att banker som huvudregel inte får neka någon ett konto.

54 000 nekade eller avslutade konton 2024

En kartläggning från FI visar att de fyra storbankerna under 2024 nekade eller avslutade cirka 54 000 bankkonton. Den vanligaste orsaken är bristande kundkännedom – ofta gäller det personer som saknar traditionella svenska ID-handlingar och som kommer till Sverige för att arbeta eller studera (FI).

FI varnar samtidigt för att banker i vissa fall tillämpar alltför generella bedömningar, i stället för att göra individuella prövningar av varje enskilt fall.

Handläggare: ”Rädda för att göra fel”

Problemet är inte bara juridiskt utan också operativt. Finansförbundets ordförande Camilla Linder beskriver hur handläggare på bankerna står inför svåra bedömningar i ett omfattande och oklart regelverk.

– Regelverket är omfattande och många är rädda för att göra fel. Det påverkar bedömningarna och kan i vissa fall bidra till att konton stängs, säger Linder till Realtid.

En bidragande orsak är att erfarna handläggare sagts upp och ersatts med automatiserade lösningar. Det innebär att resurser saknas för de individuella prövningar som FI efterfrågar.

– Jag tror tyvärr att man försöker räkna hem effekterna av de digitala lösningarna för tidigt. I stället för att faktiskt se om systemen sänker arbetsbelastningen så minskar man personalstyrkan direkt, säger Linder.

FI vill se alternativa åtgärder

FI:s budskap till bankerna är tydligt: innan ett konto stängs eller nekas ska banken undersöka om det finns riskreducerande åtgärder som räcker. Exempel på sådana åtgärder är skärpt transaktionsövervakning eller begränsning av de tjänster som kopplas till kontot.

– Det vi vill att bankerna ska göra är att ta enskilda beslut och titta på varje enskilt fall och se om det finns riskreducerande åtgärder som är tillräckliga, säger Sundberg.

Samtidigt betonar hon att bankerna måste kunna hantera penningtvättsrisker. Arbetet mot penningtvätt är avgörande, och bankerna behöver hitta en balans mellan de två skyldigheterna.

Ny vägledning på väg

FI arbetar nu med att ta fram mer vägledning för hur bankerna ska tillämpa regelverket. Målet är att stärka de individuella bedömningarna och minska risken för att konton stängs i onödan.

– Bankerna behöver ha resurser för att hantera de här frågorna. Det är viktigt att de faktiskt kan göra ordentliga prövningar, säger Sundberg.

Den kommande vägledningen väntas klargöra vilka riskreducerande åtgärder bankerna bör överväga innan ett kontobeslut fattas. För konsumenter som drabbas av kontostängning kan det innebära en mer nyanserad hantering – och för den svenska betalningsinfrastrukturen i stort en viktig signal om att tillgången till betalkonton är en rättighet, inte en nådegåva.