Riksbankens varning: Sverige behöver ett alternativ till Swish

I sin Betalningsrapport 2026 skärper Riksbanken tonen mot svenska banker. Swish räcker inte som nationellt betalningskomplement — och om bankerna inte presenterar konkreta lösningar inom ett år kan lagstiftning bli verkligheten. Samtidigt halkar Sverige efter grannländerna när det gäller omedelbara företagsbetalningar.

Sårbarhet i betalningssystemet

Riksbanken pekar på en strukturell sårbarhet: merparten av kortbetalningarna i Sverige går via Visa och Mastercard — två amerikanska nätverk. Ur ett beredskapsperspektiv är det problematiskt att landets vardagliga betalningar är beroende av aktörer utanför svensk och europeisk kontroll.

Swish har blivit en svensk framgångssaga med över 14 miljoner användare, men Riksbanken menar att tjänsten inte täcker de behov som framtidens betalningssystem kräver. Särskilt gäller det företagsmarknaden, där omedelbara betalningar mellan banker fortfarande saknas (Riksbanken, Betalningsrapporten 2026, 19 mars 2026).

Sverige halkar efter Norden

Jämförelsen med grannländerna är inte till Sveriges fördel:

• Norge: Omedelbara företagsbetalningar sedan 2017 via Norges Banks system
• Danmark: Införde omedelbara företagsbetalningar 2022
• Sverige: Vanliga kontoöverföringar kan fortfarande ta flera dagar

Samtidigt fortsätter kontantnedgången. Bara 1 av 10 butiksbetalningar görs med kontanter idag — en kraftig nedgång från 6 av 10 för tolv år sedan. Det ökar pressen på att ha fungerande digitala alternativ som fungerar för alla (Riksbanken, Betalningsrapporten 2026).

Ett års deadline för bankerna

Riksbanken ställer ett tydligt krav: bankerna har ett år på sig att presentera konkreta lösningar för omedelbara betalningar. Om inte, kan Riksbanken föreslå lagstiftning som tvingar fram förändring. Hotet är inte tomt — Riksbanken har redan drivit igenom lagkrav kring kontanthantering och har mandat att agera även på betalningsinfrastrukturområdet.

Företag i Sverige kan i dagsläget inte göra omedelbara betalningar till varandra mellan olika banker. Det skapar onödigt kapitalbindning och administrativt merarbete, särskilt för små och medelstora företag som redan har pressade likviditetsmarginaler.

Vad innebär det för branschen?

Riksbankens rapport sätter press på Bankgirot, de svenska clearingbankerna och Swish-ägarna (samtliga storbanker) att accelerera utvecklingen av omedelbara betalningar. Norden visar att det går — frågan är hur snabbt Sverige hänger med.

För betalningsbranschen innebär rapporten en tydlig signal: regulatorisk press ökar, och de aktörer som kan leverera omedelbara betalningslösningar för företag kommer att ha ett försprång när marknaden väl rörs.

Källor

• Riksbanken, Betalningsrapporten 2026, 19 mars 2026
• Dagens PS, "Riksbanken: Svenskar måste få ett alternativ till Swish", mars 2026
• Real Tid, "Riksbanken: Sverige halkar efter Norden i omedelbara betalningar", mars 2026