Riksbanken tar ledarrollen i ny krishantering för betalningssystemet

Den 1 juli trädde en ny struktur för operativ krishantering i kraft i Sverige. Riksbanken leder nu arbetet tillsammans med Finansinspektionen och privata aktörer — ett steg som direkt berör hur betalningssystemet skyddas vid svårighetsgrader.

När klockan slår tolv för betalningarna

Tänk dig att Swish går ner. Inte för en halv timme, utan för flera timmar. Handlar står stilla. Företag kan inte betala varandra. Riksbankens RTGS-system — ryggraden i svensk penningomvändling — står stilla.

Detta är scenario 1 i de övningar som den nya funktionen för operativ krishantering nu är designad för att möta. Den 1 juli 2026 trädde funktionen formellt i kraft, och för första gången finns en tydlig samordnande ledning över hur ett sådant läge hanteras — med Riksbanken i spetsen.

Vem gör vad — och varför det spelar roll

Den nya strukturen samlar fyra aktörer:

• Riksbanken — leder den operativa krishanteringen. Bankens befogenheter som betalningssystemansvarig ger den en naturlig position att koordinera tekniska åtgärder.
• Finansinspektionen — agerar sektorsansvarig myndighet enligt beredskapsförordningen. FI ansvarar för lägesbild och samordning av beredskapsåtgärder inom den finansiella sektorn.
• Riksgälden — den andra myndigheten inom beredskapssektorn finansiella tjänster.
• Privata aktörer — banker och andra företag inom finanssektorn, som redan idag omfattas av Riksbankens föreskrifter för företag av särskild betydelse för betalningssystemet.

Det som är nytt är inte att aktörerna finns — de har alltid funnits. Det nya är den formella ramen för hur de samverkar när något allvarligt händer.

Förbättrad ansvarsfördelning

Enligt FI pressmeddelande syftar funktionen till tre saker: förbättrad ansvarsfördelning, stärkt samverkan mellan offentliga och privata aktörer, och bättre informationsdelning (fi.se, juli 2026).

I praktiken betyder det att FI:s befintliga förmågor — lägesbildsförmåga och sektorsövergripande koordinering — nu kan kopplas direkt in i Riksbankens operativa ledning. Riksbanken står för den tekniska och operativa sidan av betalningssystemet. FI står för tillsynsperspektivet och den bredare branschbild.

Det är en logisk sammanslagning. Men den skapar också nya frågor.

Vad saknas i bilden

En fråga som inte adresseras i det offentliggjorda materialet är relationen till EU:s DORA-förordning om digital motståndskraft. DORA ställer krav på operativ motståndskraft för finansiella aktörer sedan januari 2025. I praktiken innebär det att stora banker och betalningsinstitut redan har egna krishanteringssystem — och att de måste kunna rapportera betydande operativa händelser till tillsynsmyndigheterna inom specifika tidsramar.

Den svenska krishanteringsstrukturen måste därför inte bara samordna inhemska aktörer. Den måste också fungera som den svenska noden i en europeisk rapporteringskedja. Det är en komplexitet som inte diskuteras i dagens pressmeddelande.

Kopplingen till betalningspraktiken

För den som arbetar med betalningar i svenska företag är den viktigaste signalen enkel: det finns nu en tydligare kedja av ansvar om betalningssystemet hotas.

Riksbankens befintliga föreskrifter för företag av särskild betydelse för genomförandet av betalningar — som gäller sedan tidigare — kommer nu att integreras i en bredare krishanteringsram. Det innebär att krav på beredskap, redundans och incidenthantering hos de stora aktörerna inte längre bara handlar om enskilda system. De handlar om hela det finansiella systemets motståndskraft.

Det är bra. Men det skapar också ett tydligare ansvar: om Swish, Bankgirot eller ett stort banksystem havererar — finns det nu en namngiven ledare och en dokumenterad process för vad som händer härnäst.

Vad händer härnäst

Vi kan förvänta oss att de första testövningarna inom den nya strukturen genomförs under hösten 2026. FI har tidigare indikerat att sektorsöverskridande övningar med både offentliga och privata aktörer kommer att vara en återkommande del av arbetet.

För PayPro-läsaren är det en fråga att följa: när kommer de första resultaten av dessa övningar, och hur väl fungerar samverkan när det gäller?

Källa: Finansinspektionen — Ny funktion för krishantering i finansiella sektorn (juli 2026)