Riksbanken varnar: Sveriges betalningar hänger på en aktör

BankID är den enda e-legitimation som idag kan användas för att godkänna betalningar i Sverige. 8,7 miljoner unika användare hade BankID under 2025, vilket motsvarar 99,9% av folkbokförda svenskar i åldern 18–67 år. Men enligt Riksbanken skapar detta ett sårbarhetsläge — vad händer om den enda nyckeln till betalningssystemet försämras eller fallerar?

Ett system för sårbart

Riksbankens Karin Insulander har lyft risken med att Sverige har ett starkt beroende av en enskild kommersiell aktör för betalautentisering. BankID ägs av de fyra största banksystemen i Sverige — Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank. Det är en robust lösning, men koncentrationen innebär att tekniska problem eller säkerhetsincidenter direkt påverkar hela betalningsinfrastrukturen.

För Riksbanken handlar frågan inte om att BankID är dåligt — det fungerar utmärkt. Frågan är om det är försvarbart att ett nationellt betalningssystem hänger på en enda autentiseringslösning.

Sverige-id kommer den 1 december

Polismyndigheten lanserar den statliga e-legitimationen Sverige-id den 1 december 2026. Läsningen är tydlig: en statlig e-legitimation på högsta säkerhetsnivå ger betalningssystemet både redundans och bättre tillgänglighet.

Men frågan är om Sverige-id kommer att stödjas av betaltjänster. Idag kräver Swish, de flesta nätbanker och e-handelslösningar BankID. Utan att betaltjänstleverantörerna aktivt väljer att acceptera Sverige-id blir det en lösning utan betalningsfunktion — precis som dagens statliga e-legitimation (Freja eID) har begränsad användning vid transaktioner.

Inkludering — siffrorna visar ett gap

BankID når nästan hela befolkningen. Men inte hela. Bland personer med intellektuell funktionsnedsättning har bara 63% BankID, jämfört med 97% utan funktionsnedsättning — en undersökning från Befrielserådet (SMFOI, 2025) visar skillnaden. Personer utan svenskt personnummer kan inte få BankID alls — vilket rör både nyanlända och personer med tillfälligt samordningsnummer.

Regeringen har beskrivit den statliga e-legitimationen som ett sätt att minska digitalt utanförskap. Men för att det ska få betydelse för betalningar, måste Sverige-id integreras i betaltjänsterna. Det är ett steg som ligger framför oss.

Vad betyder det för betalningsbranschen?

För betaltjänstleverantörer är frågan praktisk: vilken autentisering ska stödjas? Att ha BankID som enda alternativ kräver inga investeringar i integrationer, men det förstärker beroendet av en aktör — och det utesluter en del av befolkningen.

PSD2 och den kommande PSD3-ramverket kräver stark kundautentisering (SCA) och öppna gränssnitt. Sverige-id kan bli ett naturligt komplement när betalningsföretag byggt ut sina autentiseringslösningar. Men det är upp till marknaden att driva processen.

Riksbankens signal är tydlig: det är inte bra nog med en nyckel.

Källor: Riksbanken (Karin Insulander), Polismyndigheten (Sverige-id lansering), BankID-statistik 2025, Befrielserådets undersökning SMFOI 2025, Nyheter24.se