Staten inför egen e-legitimation — slutet för BankID-monopolet?

Den 1 december 2026 lanserar staten en egen e-legitimation som ska bryta BankID:s dominerande ställning. Men privata banker och företag står fria att fortsätta som før — och kritiker varnar för en tvådelad marknad.

I Sverige är BankID synonymt med digital identitet. Åtta av tio digitala tjänster kräver BankID för inloggning, betalning eller signering. Swish, banktjänster, Skatteverket, 1177, arbetsgivare — listan kan göras lång. Nu ska staten ändra på det.

Bakgrund: ett land i beroendeställning

Freja eID, den enda betydande utmanaren på den svenska marknaden, uppskattar att 80–90 procent av alla digitala tjänster kräver BankID. En teknisk störning i BankID:s system kan i princip lamslå hela landets digitala infrastruktur — från betalningar till myndighetsärenden.

Problem finns också för de som saknar svenskt personnummer: barn, äldre, personer med funktionsnedsättning och nyanlända. De hamnar utanför ett system som alltmer blivit en förutsättning för att fungera i det svenska samhället.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) har varit tydlig med att staten bär ett ansvar:

"Här har staten en skuld. Vi borde sedan länge haft en statlig e-leg."

— Niklas Wykman, finansmarknadsminister, i intervju med Realtid.se

Vad händer den 1 december 2026?

Staten lanserar en egen e-legitimation som fungerar som en "digital reservnyckel". Tjänsten ska vara kompatibel med DIGG:s (Myndigheten för digital förvaltning) godkända standarder för e-legitimation.

Redan från den 1 januari 2026 gäller nya regler som tvingar statliga myndigheter att stödja alla DIGG-godkända e-legitimationer — inte bara BankID. Det innebär att Skatteverket, Försäkringskassan och andra myndigheter måste acceptera alternativ som Freja eID och den kommande statliga lösningen.

Privat sektor står utanför kravet

Här ligger den kritiska gränsdragningen: kommuner, regioner, privata företag och banker står fria att fortsätta kräva enbart BankID. Regeringen har föreslagit att fler offentliga aktörer ska tvingas stödja alla godkända e-legitimationer, men något formellt beslut har ännu inte fattats.

För betalningsbranschen är detta särskilt relevant. BankID är den tekniska bryggan till Swish — och Swish är i sin tur gatewayen till stora delar av den svenska vardagsekonomin. Om banker väljer att inte stödja den statliga e-legitimationen kan två parallella system växa fram: ett för myndighetskontakter och ett för bank- och betaltjänster.

Konsekvenser för betalningsinfrastrukturen

En fragmenterad e-legitimationsmarknad skapar både möjligheter och risker:

• Minskad sårbarhet. Fler aktörer innebär att en teknisk störning hos en leverantör inte lamslår hela systemet.
• Ökad inkludering. Grupper som idag står utanför det digitala samhället kan få tillgång till en enklare, statlig lösning.
• Integrationsutmaningar. Banker och betaltjänstleverantörer kan behöva bygga stöd för flera e-legitimationer, vilket kostar tid och pengar.
• Standardiseringsrisk. Om den statliga lösningen inte får bred kommersiell adoption riskerar den att bli en marginalprodukt.

Vad säger branschen?

Freja eID välkomnar initiativet men pekar på att problemet inte bara är tekniskt. Produktchef Kristofer von Beetzen har noterat att orsaken till BankID:s dominans inte bara är teknisk överlägsenhet — det är också vanemässigt. Att bryta ett monopol kräver mer än en ny teknisk lösning.

BANKID-bolaget (ägt av flera storbanker) har hittills inte offentligt kommenterat regeringens planer. Från bankhåll finns en tveksamhet till att investera i stöd för en statlig konkurrent, särskilt när BankID redan har en inbyggd användarbas på över 8 miljoner svenskar.

Tidshorisont

Analys

Regeringens initiativ är välbehövt ur ett resiliensperspektiv. Sveriges beroende av en enskild e-legitimation är en sårbarhet i betalningsinfrastrukturen som sällan diskuteras. Frågan är om den statliga lösningen får den kommersiella uppslutning som krävs för att göra verklig skillnad — eller om BankID fortsatt dominerar genom bankernas kontroll över betalningsflödena.

För paypro.se:s läsare är det värt att bevaka hur banker och betaltjänstleverantörer positionerar sig. Om Swish och bankernas digitala tjänster förblir BankID-exklusiva, blir den statliga e-legitimationen i första hand relevant för myndighetskontakter — inte för betalningar. Det skulle innebära att det grundläggande problemet kvarstår.

Källor: Realtid.se (intervju med finansmarknadsminister Niklas Wykman); Freja eID (Kristofer von Beetzen); DIGG — Myndigheten för digital förvaltning.