Bankerna vidgar räntemarginalerna — hushållen betalar notan

Svenska banker höjer utlåningsräntorna snabbare än inlåningsräntorna. En ny rapport från SCB visar att marginalerna fortsätter att växa — med direkta konsekvenser för hushållens betalningsförmåga.

Ränteklyftan växer

Den genomsnittliga nya bolåneräntan steg till 2,74 procent i mars 2026, upp från 2,66 procent månaden innan. Samtidigt ökade den genomsnittliga inlåningsräntan med bara 0,01 procentenheter till 0,47 procent (SCB, Finansmarknadsstatistik mars 2026).

Resultatet: bankernas räntemarginal — skillnaden mellan vad de tar betalt för att låna ut och vad de betalar för inlåning — fortsätter att breda ut sig. För hushållen innebär det högre månadskostnader utan motsvarande ökning av sparräntan.

8 218 miljarder i lån — 75 procent rörligt

Totalt uppgick hushållens och företagens lån från penninginstitut till 8 218 miljarder kronor i mars 2026 (SCB). Bostadslånen utgör 83 procent av hushållens totala lånestock och växer med 3,0 procent årligen.

Det som gör räntehöjningarna extra kännbara är att tre av fyra bostadslån (75 procent) har rörlig ränta. När bolåneräntorna rör sig uppåt slår det igenom i hushållens ekonomi snabbt — utan den buffert som bunden ränta erbjuder.

Företagen lånar mer

Även icke-finansiella företag ökar sitt upplåning. Årstillväxten nådde 3,2 procent i mars, jämfört med 0,6 procent ett år tidigare. Det tyder på att företagen investerar trots högre räntor — men också att de bär större räntekostnader framöver.

Vad betyder det för betalningsmarknaden?

Vidgade räntemarginaler påverkar betalningsmarknaden på flera sätt:

• Högre bolånekostnader minskar hushållens disponibla inkomst, vilket kan dämpa konsumtionsbetalningar
• Låg sparränta stimulerar inte sparande, vilket kan öka belåning och konsumtion på kort sikt
• Företagens ökade upplåning driver efterfrågan på företagsbetalningstjänster och krediter
• Rörliga räntor gör hushållen mer känsliga för Riksbankens styrräntebeslut

Bankernas starka ställning

Den växande räntemarginalen förstärker svenska bankers redan starka lönsamhet. Samtidigt sätter det press på Riksbanken och Finansinspektionen att övervaka att bankerna inte utnyttjar sin marknadsställning på hushållens bekostnad.

Med 8 218 miljarder kronor i utestående lån är varje procentenhets marginalökning en betydande inkomstström för banksektorn. Frågan är hur länge hushållen kan bära en räntemarginal som konsekvent växer åt ett håll.

Källa: SCB Finansmarknadsstatistik, mars 2026. Alla siffror avser mars 2026 om inte annat anges.