Bankerna höjer räntan i flock — trots Riksbankens sänkningssignal

Svenska storbanker höjer bolåneräntorna i takt med varandra — samtidigt som Riksbanken signalerar att styrräntan ska ned. Analytiker ifrågasätter om konkurrensen på bolånemarknaden fungerar.

När Riksbanken under våren signalerade att styrräntan kan sänkas, förväntade sig många hushåll lägre bolåneräntor. I stället har det blivit tvärtom. En efter en har storbankerna höjt — Landshypotek bank, Swedbank, Nordea, Danske Bank, SBAB, SEB och Skandia — alla med liknande motivering: ökade upplåningskostnader och ett osäkert omvärldsläge.

Motstridiga signaler

Problemet är att bankernas argument inte riktigt stämmer överens med marknaden. Räntemarknaden pekar åt motsatt håll mot de höjningar som bankerna genomför. Det konstaterar Placeras genomgång av bolånemarginalerna, som har varit goda under en längre tid.

— Den frågan måste man ju ställa till dem, säger en analytiker till Realtid om hur det kommer sig att alla banker drar upp räntan ungefär samtidigt, med i princip samma argument.

Konkurrensen ifrågasätts

När flera aktörer på en marknad höjer priserna i takt med varandra väcker det frågor om hur konkurrensen egentligen fungerar. Har upplåningskostnaderna verkligen ökat lika mycket för alla banker?

Ett annat problem är bristen på transparens. Till skillnad från bensinpriser, där alla kan se vad grannen betalar vid pumpen, är bolåneräntor individuell information. Konsumenten har inget enkelt sätt att jämföra sin ränta med andras.

— Jag vet inte vad min granne har för ränta. När man tankar bilen vet man att alla betalar samma pris, så är det inte med banker, konstaterar analytikern.

Vad betyder det för hushållen?

För de drygt tre miljoner svenska hushåll med bolån innebär höjningarna minskat betalningsutrymme. En räntehöjning på 0,15 procentenheter innebär en årlig ökad kostnad på drygt 3 000 kronor för ett genomsnittligt bolån på två miljoner kronor.

Samtidigt tuffar bankernas vinstmarginaler på. I en tidigare granskning konstaterades att de fyra storbankernas rörelseresultat hållits uppe trots en tid av fallande styrräntor.

Vad gör Riksbanken?

Riksbanken har inte kommenterat de enskilda bankernas räntesättning direkt, men vice riksbankschefen har tidigare konstaterat att överföringen av styrränteförändringar till bolånemarknaden fungerar långsammare nedåt än uppåt — ett fenomen som inte är unikt för Sverige.

På europeisk nivå har ECB vid sitt senaste möte lämnat räntan oförändrad, men signalerade samtidigt att höjningar kan bli aktuella redan i juni om inflationen inte faller tillbaka. Brentoljan ligger över 100 dollar per fat på grund av geopolitiska spänningar vid Hormuzsundet.

Sammanfattning

Svenska banker höjer bolåneräntorna i flock trots Riksbankens sänkningssignal. Motiveringarna — ökade upplåningskostnader och osäkerhet — ifrågasätts av analytiker som pekar på goda marginaler och en räntemarknad som pekar åt andra hållet. Bristen på transparens gör det svårt för konsumenter att bedöma om deras ränta är rättvis. Frågan om bankkonkurrensen förblir aktuell.