Riksbanken behåller 1,75 procent — men skärper signaleringen

Riksbanken höll styrräntan oförändrad vid 1,75 procent, precis som marknaden väntat sig. Men det intressanta låg i motiveringen: Riksbanken hänvisar uttryckligen till geopolitiska risker från Mellanöstern-kriget och dess potentiella effekter på olje- och energipriser som en av nyckelriskerna. Det är en signifikant förskjutning från den renodlade inflationstjänan som dominerat tidigare möten.

Varför det spelar roll för betalningar: en räntestabilisering med geopolitisk bakkulis betyder att bankerna planerar för fortsatt osäkerhet — och det påverkar allt från kreditvilja till konsumenternas betalningsbeteende. Läs mer i vår analys av Riksbankens beslut.

Mastercard köper BVNK — stablecoin blir mainstream

Mastercard har ingått avtal om att förvärva Londonbaserade BVNK för upp till 1,8 miljarder dollar — cirka 17 miljarder kronor. Det är betalningsjättens hittills största satsning inom krypto, och ett tydligt signal om att stablecoins och tokeniserade insättningar är på väg in i traditionell betalinfrastruktur. BVNK:s plattform stödjer redan transaktioner på alla större blockkedjenätverk i över 130 länder.

Varför det spelar roll för svensk betalningsmarknad: om stablecoins blir en vedertagen mellanväxel för gränsöverskridande betalningar kan det urholka de traditionella kortnätverken — inklusive Mastercards eget. Det blir inte bara ett försvarspdrag, det är ett spelbyte. Läs mer i vår artikel om Mastercards BVNK-förvärv.

Staten bryter BankID-monopolet — från 1 december

Den 1 december 2026 lanserar staten en egen e-legitimation. Det är den största förändringen av Sveriges digitala identitetslandskap på över tio år. Från 1 januari krävs redan att statliga myndigheter stödjer alla DIGG-godkända e-legitimationer — men privat sektor, banker och Swish står fria att fortsätta kräva BankID.

Frågan som inte får förbises: om banker väljer att inte stödja den statliga e-legitimationen växer två parallella system fram — ett för myndighetskontakter och ett för betalningar. Det löser inte det grundläggande sårbarhetsproblemet. Vår fulla artikel finns här.

FI granskar bankerna — 54 000 konton stängdes

Finansinspektionen inleder en omfattande granskning av hur de fyra storbankerna hanterar kontostängningar. Under 2024 nekades eller avslutades cirka 54 000 bankkonton — oftast på grund av bristande kundkännedom. FI kräver individuella bedömningar istället för generella avvisningar, och föreslår riskreducerande alternativ som skärpt transaktionsövervakning.

Det mänskliga priset är högt: utan betalkonto kan du inte ta emot lön, betala räkningar eller använda Swish. Finansförbundets Camilla Linder beskriver hur handläggare sagts upp till förmån för automatiserade lösningar som sällan klarar de nyanserade bedömningarna. Läs mer här.

Tre nätbanker stämmer Visa och Mastercard

Nordnet Bank, SVEA Bank och Tradeville Bank har väckt talan mot Visa och Mastercard i Tingsrätten. Bakgrunden: kortavgifterna har stigit från 0,9 % till 1,6 % sedan 2023 — en ökning som kostar svenska konsumenter 4,4 miljarder kronor extra årligen. Bankerna kräver transparens i avgiftsberäkningarna.

Om domstolen går på bankernas linje kan det bli den största omvälvningen av Sveriges kortbetalningsmarknad på decennier. För konsumenten betyder det lägre dolda kostnader vid varje kortköp. Mer om stämningsansökan.

Bankgirot rullar ut ISO 20022 — fyra produkter försvinner

Bankgirot fasar ut fyra av sina äldre produkter under 2026: Leverantörsbetalningar, Bg Lön, Bankgiro Värdeavi och Bankgiro Inbetalningar. De ersätts av SEK Credit Transfer baserat på ISO 20022. Autogiro och e-faktura påverkas inte — än.

För företag som skickar betalfiler direkt mot Bankgirot är detta ett akut systembyte. Föreningar som använder Bg Lön för utbetalningar måste hitta alternativ via sin bank under 2026. Privatpersonerna märker knappt något — men bakom kulisserna pågår en decentralisering av Sveriges betalinfrastruktur som sällan diskuteras. Läs hela vår guide här.

Swedbank i driftstörningskaos — Swish fastnar

Sedan 14 april har Swedbank drabbats av allvarliga driftstörningar som hindrat utbetalningar till tusentals kunder och stört Swish-transaktioner. Banken pekar på tredjepartsleverantörer men kan inte ange när problemen är lösta. För en av landets största banker är det en påminnelse om hur sårbar betalningsinfrastrukturen är — och hur snabbt det påverkar vanliga människors vardag.

Detta är inte första gången. 2021 hade Swedbank liknande problem med värdepappersplattformen. Mönstret är bekant: stora banker med komplexa leverantörskedjor där ett fel hos en tredjepart kan lamslå betalningar. Mer om störningarna.

EU:s AMLA får kontroll över svenska banker

EU:s nya penningtvättsmyndighet AMLA, som togs i drift sommaren 2025, får ett allt tydligare mandat över svenska banker. Finansinspektionen anpassar sina metoder till AMLA:s ramverk. Från 2027 gäller nya penningtvättsstandarder som ger mindre utrymme för bankernas egna tolkningar.

Kopplingen till betalningar är direkt: hårdare penningtvättsregler kan leda till fler kontostängningar, och färre betalkonton betyder färre människor som kan delta i den digitala ekonomin. Läs vår analys här.

Detaljhandeln vände upp — 3,1 % ökning i mars

SCB:s siffror visar att detaljhandelns försäljningsvolym ökade 3,1 procent i mars jämfört med februari, med en imponerande plus 6,2 procent kalenderjusterat år-året. Efter en inledande dip i januari–februari verkar konsumenten ha hittat sin balans igen.

För betalningsbranschen betyder det ökad transaktionsvolym, fler kortköp och mer Swish-trafik. Positivt — men mars hade en extra arbetsdag jämfört med förra året, vilket något överdrar siffran. SCB:s data i vår sammanfattning.

Vad väntar oss nästa vecka

FI:s konkreta förslag om kontostängningar väntas landa under veckan — en viktig milstolpe för bankernas hantering av penningtvättsrisker. Bankgirot och de anslutna bankerna bör också börja kommunicera sina tidsplaner för ISO 20022-övergången. Och ögonen är naturligtvis riktade mot Tingsrätten: när domen i Visa/Mastercard-fallet meddelas kommer det att få omedelbara konsekvenser för kortbetalningar över hela landet.