EU slår tillbaka mot Visa och Mastercard — vad det betyder för svenska konsumenter

Europeiska unionen accelererar anstrengningarna för att bryta det dominanta greppet från de amerikanska kortnätverken. Från Weros konto-till-konto-betalningar till en planerad digital euro — varje steg försämrar positionen för Visa och Mastercard på europeisk marknad. Men vad betyder detta för den svenska konsumenten och handlare?

Korttillägg förbjuds — och det kan komma till Sverige

Australiens centralbank har beslutat att förbjuda korttillägg på Visa- och Mastercardbetalningar från oktober 2026. Ett korttillägg, eller surcharge, är en extra avgift som handlare tillämpar på kunder som betalar med kort — ofta mellan 1 och 3 procent av köpesumman. Förbudet innebär att handlare tvingas absorbera kortkostnaderna själva (källa: australiensiska centralbanken).

Det som är intressant är att EU nu diskuterar liknande åtgärder. PSD3 och PSR, de nya europeiska betalningsreglerna, innehåller förslag på ytterligare tak för interchange-avgifter — de avgifter handlare betalar till Visa och Mastercard vid varje transaktion. Om taket sänks ytterligare och korttillägg förbjuds, trycks kortjättarnas intäktsmarginaler ihop. Svenska konsumenter kan se lägre priser i butikerna — men svenska banker och betalningsinstitut riskerar lägre intäkter.

Wero: det europeiska motståndet tar form

Wero lanserades i Tyskland 2024 som en del av EU:s strategi att skapa ett paneuropeiskt betalsystem oberoende från amerikanska aktörer (källa: Dagens PS). Systemet fungerar som en digital plånbok som möjliggör direkta konto-till-konto-betalningar via mobilnummer och QR-kod. Pengarna passerar inte genom Visa eller Mastercard — de går direkt mellan bankkonton.

Målet är att Wero ska vara ett fullskaligt europeiskt alternativ senast 2027. För handlare innebär det lägre avgifter än kortbetalningar, eftersom det inte finns några mellanhänder i form av kortnätverk. För konsumenten betyder det ett fler alternativ i kassan — särskilt i gränsöverskridande köp inom EU.

Frågan är om svenska banker kommer att ansluta sig. Swish dominerar redan den svenska marknaden för mobila betalningar. Men Wero erbjuder något Swish inte gör: gränsöverskridande betalningar inom EU utan valutakonvertering eller extra avgifter. För en konsument som handlar i Tyskland eller Danmark blir detta ett konkret alternativ.

Digital euro — elektroniska kontanter från ECB

ECB har presenterat en plan för att införa en digital euro senast 2029. Systemet ska fungera som elektroniska kontanter direkt i mobiltelefonen och kan användas för betalningar inom EU utan beroende av privata kortnätverk (källa: Dagens PS, med hänvisning till ECB).

Det som gör digital euro politiskt känsligt är integritetsfrågorna. Danska Den Offentlige rapporterar att kritiker varnar för ökad övervakning av medborgarnas betalningsvanor (källa: Den Offentlige). Det är en diskussion som kommer att intensifieras när den tekniska utformningen blir mer konkret.

För den svenska betalningsmarknaden blir frågan vilken roll digital euro spelar när den väl lanseras. Sitter den bredvid krona i plånboksappen? Ersätter den kontanter i butikerna? eller blir den ett nischet instrument för gränsöverskridande betalningar?

Vad betyder detta för Sverige?

Sverige har länge varit ett kontantfritt samhälle i praktiken. Swish har 7,5 miljoner användare (källa: Swish, 2024) och kontantuttag har minskat med över 50 procent sedan 2019 (källa: Riksbanken). Kortbetalningar via Visa och Mastercard utgör fortfarande en stor del av detaljhandeln, särskilt i fysiska butiker.

Om EU skärper interchange-taken, förbjuder korttillägg och rullar ut Wero och digital euro, står den svenska marknaden inför en omställning. De fyra storbankerna — Handelsbanken, Nordea, SEB och Swedbank — har alla intäktsströmmar kopplade till kortbetalningar. Konkurrens från Wero och digital euro riskerar att erodera dessa.

Men det finns också möjligheter. Lägre kortavgifter gynnar svenska e-handelsföretag som redan idag konkurrerar i hela EU. Ett fungerande europeiskt A2A-system kan bli en speljämna för mindre aktörer som inte har förhandlingsstyrka mot Visa och Mastercard.

Sammanfattning

EU:s strategi mot kortjättarna är flerdimensionell: regulatorisk (PSD3/PSR-interchange), teknisk (Wero) och monetär (digital euro). Varje dimension pressar Visa och Mastercard på olika sätt. För svenska konsumenter handlar det om potentiellt lägre priser och fler betalningsalternativ. För banker och handlare handlar det om anpassning till en ny marknad där det amerikanska kortnätverkens monopolliknande ställning gradvis urholkas.

Tiden visar om Wero lyckas få fäste i Norden — eller om Swish och kortbetalningar fortsätter att dominera. Den digitala euron kommer senast 2029. Fram till dess är det upp till européer, handlare och banker att visa att de har ett behov av alternativ.

Källor: Dagens PS, ECB, australiensiska centralbanken, Den Offentlige (Danmark). Analys av PayPro Redaktion.