Veckans betalningsnyheter — vecka 23, 2026

En vecka där betalningssystemets framtida utformning diskuterades på flera fronter — från EU:s nya regleringsvåg till konsumenternas faktiska betalvanor. Temat denna vecka: makten förskjuts från kortnätverken.

Klarna breddar sig — från betalning till marknad

Klarnas inbyggda funktion för att sälja begagnade varor växte 75 procent (Klarna, april 2026). Köp → sälj → pengarna tillbaka till kontot. En cirkulär loop som Klarna aktivt bygger ut.

Det som är alarmerande är vilken dataförmån Klarna har. De vet vad varan kostade, vem som köpte den, och kan påverka återförsäljningspriser. För Blocket och Tradera är det en påminnelse: när betalningsplattformen blir marknadsplats, sätter den spelreglerna.

Mastercard köper kryptobolag Bunker

Mastercard köper det brittiska Bunker för att etablera sig i kryptotransaktioner — en rörelsemarknad på uppskattningsvis 150 miljarder dollar (Reuters, maj 2026). Kortjättarna anpassar sig efter en kryptorealitet de inte kan ignorera.

Samtidigt bygger EU alternativ som Wero och digital euro. Mastercard satsar i motsatt riktning. Spänningsfältet: europeisk suveränitet mot global expansion.

Digitala plånböcker hotar kortet

En PYMNTS/Trustly-undersökning visar att 45 procent av digitalbankskunder föredrar digitala plånböcker framför fysiska kort — ungefär dubbelt så mycket som i allmänheten (PYMNTS/Trustly, maj 2026). Av de som har möjlighet till direktbetalning från konto vill 72 procent byta bort debetkortet, förutsatt att rewards och köparskydd finns på plats.

För svenska banker är det en dubbelkniv. Betalningsvolymen ökar, men marginalerna på kortutgivningen pressas. Vem som helst kan byta bort kortet — det handlar om incitament. Den aktör som levererar rewards på direktbetalningar vinner nästa fas av betalningsovergången.

EU:s AMLA tar form — och FI anpassar tillsynen

EU:s Anti-Money Laundering Authority (AMLA) byggs nu ut stegvis, och den nya penningtvättsförordningen som träder i kraft 2027 kommer att ge myndigheten mandat att fastställa tekniska standarder för kundkännedom (EU-kommissionen, 2026).

I Sverige stängdes eller nekades 54 000 bankkonton under 2024. FI har nu inlett en granskning och kräver mer individuella bedömningar — ingen automatik som ersätter erfaren handläggare (FI, maj 2026). Det är en balansgång mellan penningtvättstillsyn och finansiell inkludering som kommer att forma bankväsendet de kommande åren.

FI varnar: företag klarar inte Dora

Av 50 kartlagda finansiella företag i Sverige klarar många inte kraven på digital motståndskraft enligt Dora-förordningen (FI, stabilitetsrapport 2026-05-20). Saknade kontinuitetsplaner, ofullständig IT-dokumentation. FI föreslår operativ krishantering under Riksbankens ledning från 1 juli 2026.

För betalningsinstitut är det en direkt varning. Ni är särskilt sårbara för digitala hot — och utan planer på plats är det inte bara tillsynsåtgärder som hotar.

EU slår tillbaka mot kortjättarna

PSD3/PSR når provisoriskt avtal, Wero utökas i Europa, och digital euro planeras till 2029. Parallellt har tre svenska nätbanker — Nordnet, SVEA Bank och Tradeville Bank — väckt talan mot Visa och Mastercard i Tingsrätten över avgiftshöjningar från 0,9 till 1,6 procent sedan 2023 (Dagens Industri, maj 2026). Det motsvarar 4,4 miljarder kronor extra per år för svenska konsumenter.

Det som sammanbinder dessa utvecklingar är en och samma trend: det europeiska betalsystemet försöker frigöra sig från amerikanska kortnätverk. Från regulatoriskt (PSD3/PSR), tekniskt (Wero) till monetärt (digital euro). Varje steg urholkar Visas och Mastercards position.

Blick framåt — vecka 24

Uppmärksamma Riksbankens kommande presskonferens och eventuella RIX-utveckling. FI:s granskning av bankkontostängningar väntas ge ytterligare signaler. Och följd Tingsrättens handläggning av bankernas talan mot kortavgifterna — ett beslut där kan förändra spelplanen för alla som betalar med kort i Sverige.

PayPro Redação följer utvecklingen löpande. Missade du någon artikel från veckan? Läs alla på paypro.se/sv/blog.