Kontantlagen träder i kraft — dubbelkrav från Sverige och EU

Från juni 2026 ska livsmedelsbutiker och apotek med bemannad kassa ta emot kontanter i Sverige. Samtidigt förhandlar EU fram regler som ger kunder rätt att ta ut kontanter direkt i butiken — utan att köpa något. Kassorna blir till minibankomater.

Slut på den kontanta tystnaden

Sverige har decennier i rad rört sig mot ett kontantlöst samhälle. Kontantanvändningen har minskat från 48 procent av alla betalningar 2010 till under 5 procent 2025 (Riksbanken). Förra året konstaterade Dagens PS att Sverige i praktiken nått destinationen — med riksdagens och Riksbankens egna definitioner är ett samhälle kontantlöst när sedlar och mynt i vart fall inte fungerar som betalningsmedel.

Nu vänder kursen. Regeringen lade i mars 2026 fram ett lagförslag som gör det obligatoriskt för livsmedelsbutiker och apotek med bemannad kassa att ta emot kontanter (Regeringens pressmeddelande, 2026-03-18). Lagrådsremissen skickades in den 19 december 2025. Lagen kan börja gälla från den 1 juni 2026.

Det som är intressant är att det inte bara handlar om nostalgisk motvinden mot det digitala. Bakom ligger två konkreta drivkrafter: krisberedskap och digitalt utanförskap.

Krisberedskap — kontanter som redundans

Både Myndigheten för civilt försvar och Riksbanken lyfter fram kontanter som en nödvändig redundans vid krig, naturkatastrofer eller cyberattacker mot betalsystem. Om Swish, kortnätverket eller internet strular, fungerar kontanter.

Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) och företrädare för SD, KD och L skriver i en debattartikel att olika betalningsalternativ är en del av en nödvändig motståndskraft mot cyberattacker och andra störningar (E55, 2026). Det är ett argument som väger tungt i takt med att DORA — EU:s förordning om digital operativ resiliens — skärper kraven på alla finansaktörers krisberedskap.

Praktiskt innebär det att kontanter inte längre är ett val — de är samhällskritisk infrastruktur.

Digitalt utanförskap

Den andra drivkraften är den sociala. Björn Eriksson, ledare för Kontantupproret, påpekade redan i fjol att när kontanter inte kan användas stängs människor utan digitala betalverktyg helt ute (Dagens PS, 2025). Det handlar om äldre, hemlösa, och personer utan bankkonto.

Lagförslaget adresserar detta genom att rikta kravet mot samhällsviktiga verksamheter — just mat och medicin. Riksbankschef Erik Thedéen formulerade det redan i fjol: människor ska alltid kunna betala för livsmedel, vård och mediciner både digitalt och med kontanter (Dagens PS, 2025).

EU-dubbelkravet: kassan som uttagspunkt

Men Sverige är inte alena. EU förhandlar parallellt fram regler inom PSD3/PSR-ramverket som ger kunder rätt att ta ut kontanter direkt i butiken, utan att genomföra ett köp. Maxbeloppet blir 150 euro — cirka 1 600 kronor — och uttagen kräver chip och PIN-kod (Realtid.se, 2026).

Det som sker i praktiken är att butikskassor får en dubbel roll: de måste både ta emot kontanter (svensk lag) och utbetala kontanter (EU-regel). Kassan blir en minibankomat.

Danmarks näringsminister Morten Bødskov skriver i ett EU-pressmeddelande att syftet är att banar väg för ett säkrare och konsumentvänligare betalningslandskap. Överenskommelsen är preliminär men väntas också skärpa kraven på transparens vid bankomater och kortköp (Realtid.se, 2026).

Vad betyder det för handeln?

För detaljhandelsföretagen innebär det nya administrativa och operativa krav. Kassasystemen måste stödja kontantinsättning och kontantuttag mot kort. Personalen behöver hantera kassabeklädnader. Säkerhetskraven ökar — men lagen ger samtidigt undantag när personalsäkerheten hotas.

Undantagen är viktiga att förstå. Butiker slipper skyldigheten att ta emot kontanter om:

• Personalsäkerheten hotas
• Kontanthanteringen riskerar att leda till nedläggning av verksamheten
• Det gäller enskilda försäljningar där det finns goda skäl att neka kontant betalning

Obemannade butiker och mindre verksamheter kan alltså fortsätta att vara kontantfria. Det är en balansgång mellan tillgänglighet och praktikabilitet.

Bankernas roll

Lagförslaget ställer också krav på bankinfrastrukturen. Konsumenter ska kunna ta ut och sätta in kontanter i betryggande utsträckning i hela landet. Företag ska garanteras tillgång till växelkasstjänster och dagskasseinsättning.

Det är en direkt utmaning till de stora bankerna. Kontantinsättningsplatser och bankomater har minskat i takt med att kontantanvändningen sjunkit. Nu ska tillgängligheten öka igen — utan att bankerna får någon ny intäkt för tjänsten. Det blir en samhällsuppgift som finansieras av banksektorn.

En annan kontantlag: penningtvätt

Regeringen driver samtidigt en andra kontantlag — denna gång riktad mot penningtvätt. Förslaget gör det straffbart att föra ut större summor kontanter till andra EU-länder utan förhandsanmälan till Tullverket. Finansminister Elisabeth Svantesson (M) pekade i höstas på kopplingen till grov organiserad brottslighet (Sveriges Radio, 2025).

Det är viktigt att skilja på de två lagarna. Den ena stärker kontanters tillgänglighet. Den andra stramar åt kontantflödet över gränser. Samma medel — motsatta riktningar.

Sammanfattning

Det som är i färd med att hända är att Sverige och EU sammanfaller kring en enkel insikt: kontanter är inte döda. De är samhällskritisk infrastruktur. Från juni 2026 blir det lagkrav att butiker och apotek tar emot dem — och om EU-överenskommelsen faller på plats, också utbetalar dem.

För betalsektorn betyder det att kassan inte längre bara är en betalningspunkt. Den blir en kontantnod — en länk i ett betalsystem som måste fungera oavsett om nätet är uppe eller nere.

Frågan är inte om kontanter ska finnas kvar. Frågan är hur vi bygger ett betalsystem som tål störningar — och kontanter är fortfarande det enda alternativet som fungerar utan el, nät och moln.