Sveriges inflationstakt sjönk till 0,7 procent i juni, från 0,8 procent månaden innan. Samtidigt visar SCB:s BNP-indikator att svensk ekonomi fortsätter växa – men finanssektorns digitala motståndskraft är fortfarande ett orosmoln, enligt FI:s första DORA-rapport.

Inflationen närmar sig Riksbankens mål

Den preliminära inflationstakten enligt Konsumentprisindex (KPI) landade på 0,7 procent i juni 2026, enligt Statistiska centralbyrån (SCB). Det är en nedgång från 0,8 procent i maj och pekar mot att inflationen nu befinner sig nära Riksbankens 2-procentsmål i ett historiskt perspektiv.

Månadsförändringen från maj till juni var 0,4 procent. Den ordinarie publiceringen med fullständiga data sker den 15 juli (SCB).

För Riksbanken betyder den fallande inflationen att pressen på räntehöjningar avtar ytterligare. Riksbanken har sedan 2024 succesivt sänkt räntan från toppnivåerna, och junisiffrorna stärker argumenten för en fortsatt expansiv penningpolitik.

BNP växer 3,9 procent – men hushållen håller igen

SCB:s BNP-indikator visar att svensk ekonomi ökade med 0,9 procent i maj, säsongrensat och jämfört med föregående månad. Kalenderkorrigerat var BNP 3,9 procent högre än maj 2025 – en stark tillväxt som överträffar de flesta prognoser (SCB).

Men tillväxten är ojämnt fördelad. Industrins orderingång minskade med 3,2 procent i maj mot april, säsongrensat, även om den var 1,3 procent högre än maj föregående år i kalenderkorrigerade tal. Produktionsvärdeindex steg dock 0,6 procent månadsvis och 5,2 procent år-över-år.

Hushållens konsumtion förblev i stort sett oförändrad i maj, vilket tyder på att konsumenterna fortfarande är försiktiga trots den stärkta makroekonomin (SCB).

DORA-rapporten: systemfel och tredjepartsberoende

Parallellt med makrosiffrorna publicerade Finansinspektionen (FI) och de europeiska tillsynsmyndigheterna (EBA, Eiopa, Esma) den första årsrapporten om allvarliga IKT-incidenter enligt DORA-förordningen. Rapporten täcker incidentdata för 2025 – det första fulla året DORA tillämpades (FI, EBA).

Resultaten är tydliga: process- och systemfel är den absolut vanligaste orsaken till allvarliga incidenter i finanssektorn. I Sverige ser FI att en betydande andel av incidenterna har kopplingar till tredjepartsleverantörer – ett växande problem när finanssektorn blir alltmer beroende av externa IT-tjänster.

Cybersäkerhetsrelaterade incidenter förekommer, men utgör en mindre andel av rapporterade fall både i Sverige och inom EU. Samtidigt varnar rapporten för att IKT-riskerna i allt högre grad är gränsöverskridande och sammanlänkade – en incident hos en leverantör kan snabbt spridas till flera finansiella institutioner.

FI konstaterar att arbetet med digital operativ motståndskraft behöver fortsätta stärkas. För betalningsinfrastruktur, clearinghus och banktjänster innebär detta ökade krav på redundans, testning och leverantörsstyrning – frågor som direkt påverkar resiliensen i det svenska betalningssystemet.

Vad betyder det här?

Makrobilden pekar mot stabilisering: inflationen faller, ekonomin växer och industriproduktionen håller. Men finanssektorns digitala sårbarhet är en påminnelse om att stabilitet kräver mer än rätt ränta – den kräver robust infrastruktur. DORA-rapporten visar att vägen till full digital motståndskraft fortfarande har branta backar framför sig.

Källor: SCB Statistiknyheter (8 juli 2026), Finansinspektionen (juni/juli 2026), EBA.